P3 är Guld
Jag är fruktansvärt tacksam att det finns något som heter "Public Service" i Sverige. Både vad det gäller TV och radio. Inte bara för att det är reklamfritt, vilket är helt underbart, utan också för att det då finns personer som kan jobba med något som kallas för kvailtet.
Bilen jag kör till jobbet har en ganska dålig radio som det är svårt att få in SR:s radiokanaler på. Framförallt när man närmar sig Charlottenberg, då brukar de försvinna helt. Därför har jag under senare tid fått prioritera Sveriges två största komersiella radiokanalerna, "Mix Megapol" och "Rix FM". Jag har säkert ägnat ett tiotal timmar åt dem, och fram tills idag har jag aldrig direkt föraktat dem . Men idag slog det mig ordentligt, fy fan vilken skit detta är!
Mix Megapol är den kanalen som jag lyssnat mest på och även den som jag tyckt bäst om av de två. Eller minst dålig borde man nog säga. Morgonshowen "Äntligen Morgon" med Adam och Gry är faktiskt helt okej. I alla fall så länge Adam och Gry är i etern. Men jag har på senare tid kommit underfund med att de inte är det så mycket. Morgonshowen utger sig för att vara fyra timmar. Men jag lovar att minst två timmar går åt till reklam, musik eller repriser på vad de har sagt tidigare under morgonen.
Då ska det ändå förtydligas att "Äntligen Morgon" är det klart bästa som den komersiella radion har att bjuda på. Och det beror bara på att Adam och Gry är bra programledare, inte på att Mix Megapol är bra som kanal. De hade gjort sig i vilken kanal som helst. Kontrasten är enorm när Adam och Gry går ur studion och ersätts av något de andra stoplskott Mix Megapol befogar över.
Sedan är det ju detta med musiken. "Vi blandar dagens största hits med det bästa från igår". In my as att de gör! Begreppet "det bästa från igår" borde innefatta all musik som gjorts innan 2008, typ. Alltså i stort sett alla låtar som gjorts. Men enligt Mix Megapol har det bara gjorts tre bra låtar innan 2008. Det är "American Pie" med Madonna (inte den riktiga versionen av Don McLean som är tjugo gånger bättre än Madonnas värdelösa uppdatering), "Advartacing space" med Robbie Williams och "I don't wanna miss a thing" med Aerosmith. Det bästa från igår? Kanske enligt de som jobbar på Mix Megapol. Garanterat inte enligt någon annan. Ingen som jag känner i alla fall.
Låten "Rockstar" av Nickelback kan ju inte Mix Megapol, bara, räkna till "dagens största hits". Den måste ju klassas som "tidernas största hit någonsin" av dem, så som den spelas. För de som lyckades tycka låten var bra (vilka smaklösa personer det nu var ?) måste ju den varit sönderspelad för redan i September. Då spelade Mix Megapol den minst trettio gånger per dag. "Men vadå? Det är ju en bra låt", måste de ha tänkt. "Den kör vi i ett halvår till. Minst tjugo gånger per dag också. Det blir nog bra!"
Och den är inte ensam. Jag skulle kunna göra en lista på de tio låtar jag tror Mix Megapol spelar härnäst. Jag kan garantera att minst åtta av dem stämmer. Den skulle se ut såhär:
>> Nickelback - Rockstar
>> Katy Perry - Hot N Cold
>> Lady Gaga - Pokerface
>> The Killers - Human
>> Beyoncé - If I were a boy
>> Pink - So what
>> Coldplay - Viva la vida
>> Takida - Handlake Village
>> Madonna - American Pie
>> Nickelback - Rockstar (Den är ju så bra! Den kommer igen.)
Inte en enda bra låt enligt mig. Jag tror dock att "Vivi la vida" och "Human" kunda blivigt bra låtar, om nu inte Mix Megapol och Rix FM spelat sönder dem på en gång. Jag undrar om pogramledarna själva verkligen tycker musiken är bra? Eller om de bara ljuger när påstår det, för de påpekar verligen ofta att musiken är "ny och fräsh".
Och som en blixt från klar himmel började radion att fungera för någon dag sedan. Jag lyckades ställa in P3 där programet "Din Gata" var i full fart. Och som jag njöt av detta. Programledarna hade ett schysst ungdomligt språk och de tog upp aktuella frågor. Inte bara "har du gjort något pinsamt du vill berätta för oss?"-stilen som Mix Megapol alltid kör med. Utan riktiga frågor, frågor som folk faktiskt är intressarade av att diskutera. Detta tillsammans med en grymt skön blandning musik bestående av bland annat "Looptroop Rockers", "Anna Ternheim", "Markus Krunegård" och"Lykke Li". Riktigt soft program, rekomenderas!
De brukar ju vara någon form av "önskelunch" på Mix Megapol, där man får ringa in och önska låtar. Jag kan bara tänka mig vad svaret skulle bli om jag ringde in och bad om "Bob Dylan", "Hoffmaestro", "Jurassic 5" eller något liknande. "Ursäkta, du tror inte du kan ta den där Rockstar av Nickelback istället? Den passar oss lite bättre. Den är bra, den kör vi på istället!"
P3 är guld! Därför passar namnet "P3 Guldgala" så extra bra på just deras gala. Hela SR är guld! Hela Public Service är guld! Vad skulle hända utan det?
Fargo
Bröderna Coen har en unik förmåga att förvandla till synes ganska grå karaktärer, till väldigt färgstarka och unika. I Fargo finns det ett lysande exempel; "Marge Gunderson", spelad av Joel Coens fru Frances McDormand. Marge är en höggravid polischef som har ett fantastiskt roligt uttal på ordet "Yeah".
Ett annat mycket bra exempel på en grym karaktär skapad av bröderna Coen är "The Dude" från "The Big Lebowski". Vilken kille! Jag har alltid tyckt att hans grymt coola stil påminner en del min gamla klasskamrat, Douglas Berggren. Men jag har på senare tid även insett att han även påminner en del om min far, vilket i kontrast till Dogge då är mindre coolt. Eller kanske rättare sagt, min far Kennet Lindgren påminner en del om han. Ett exempel kom senast under veckan. Klockan är kvart över nio och jag ska precis åka till jobbet i Charlottenberg. Precis när jag ska stänga ytterdörren ser jag en flumsig gestalt i morgonrock röra sig i mina föräldrars sovrum. Denna gestalt är ingen mindre än min far, som då har tänkt att gå upp. Inte har han bråttom heller, trots att klockan är kvart över nio och han redan är 15 minuter försenad till jobbet. Ett jobb där han dessutom är chef. Bra jobbat!
Jobba, det gjorde jag idag. Blev dock försenad hem eftersom James, som vanligt, skitit i att räkna sin kassa. Jag hade således inget annat val än att stanna kvar och räkna den med. När jag äntligen kom hem drog jag fortare än kvickt till Arvikfestivalens schysstaste festställe, familjen Ollonborgs palats i Dottevik. Där väntade en kombination mellan filmen "Patric 1,5" och Spendrups folköl. Visst, filmen handlade om två bögar, vilket inte är ett område jag direkt låter mig fascineras av på fritden, men den var ändå helt okej. Starkt gjort av Gustaf Skarsgård och Torkel Petterson att kunna göra såpass passionerade kärleksscener, trots att båda som jag har uppfattat det i alla fall, är helt hetrosexuella.
Imorn ska jag och Johan dricka öl och lyssna på musik. Kanske blir det även en sväng mot stan senare på kvällen. Förhoppningsvis kommer även Joe Dalton med, om han nu inte sviker igen och sticker iväg med sina estetpolare det vill säga. På lördagkväll kommer släkten hit för att ge mig pengar och på söndag ska jag träna. Så ser helgen ungefär ut.
Vill avsluta med en hyllning till Kennet "kungen" Ollenberg. När jag kom upp för deras trapp möttes jag av den vanliga synen man ser när man kommer dit. Kennet Ollenberg sitter framför datorn och dricker öl. Starköl. Mannen, myten legenden....
(Vill pointera att Kennet Ollenberg absolut inte har några alkoholproblem eller andra problem överhuvudtaget. Han är bara en cool snubbe som gillar att dricka öl. Precis som "The Dude" skulle man kunna säga.)
Tackar!
Jag överlevde förresten helgen, trots att den till 99 % bestod av jobb. Idag har jag dock varit ledig och det har minst sagt varit nice. Imorgon är jag också ledig och då kommer Johan "Raggarn" Ollenberg hem. Ett riktigt efterlängtat återseende! Dessutom kommer Matilda från Falun hit med sin hundliknande pojkvän. Risken är med andra ord stor att morgondagen blir lyckad!
Såg för övrigt klart första säsongen av "24" idag. En serie som till en början var rikigt tajt och spännande, men som tillslut blev väldigt upprepande. Folk blev kidnappande, lyckades fly, blev kidnappande, och lyckades fly igen. Så vände det, för nästan alla karaktärer, fram och tillbaka minst tre, fyra gånger. Tillslut blev allt bara för orealistiskt och förutsägbart. Jag hoppas dock starkt på andra säsongen, som sägs vara bättre. I alla fall om man ska tro min filmkumpan Timmy "Kubrik" Dahlman.
I söndagsnatt tog förrsten filmen "Slumdog Millionaire" hem hela åtta Oscar. Är det någon som har sett eller hört talas om den? Om ni inte har gjort det är det inte konstigt, för filmen har svensk biopremiär den 6 mars! Jag vet inte om jag är ensam, men jag stör mig på att nästan alla amerikanska filmer kommer vädligt sent till Sverige. Nu är inte jag superinsatt i alla regler som finns mellan Hollywood och SF, men visst känns det konstigt att det alltid dröjer så länge?
Ändå får nog Sverige räknas till de länder som är mest influerat av USA. Kolla bara i Aftonbladets nöjesdel. Där kommer, alltid, minst hälften av alla nyheter från The United States. Jag kan bara tänka mig hur bioprogramen ser ut i mer ociviliserade länder. I Kazakstan har väl filmen "Jurassic Park" snart biopremiär...
Slänger avslutningsvis med ytterligare ett musiktips. De här pôjkera spelade faktiskt på Arvikafestivalen i somras. Och gjorde det riktigt bra dessutom.
På återseende / Bananmannen
James är kung
De som har läst Markus, Timmys och Jonas (även om han aldrig skriver) blogg känner nog igen uttrycket; "det har inte hänt något speciellt sedan jag skrev sist". Speciellt Markus är väldigt flitig på att använda den frasen. Om det är Markus som är dålig på att uppfatta vad som sker i hans omgiving eller om det helt enkelt inte händer något i hans liv är jag nog fel person att svara på. Jag konstaterar bara att denna fras ofta används.
Ni kan se det som en hyllning till Markus "Brus" Jansson, för denna fras är ett klockrent sätt att beskiva mina senaste dagar med. Detta skyller jag på tre saker på; det har varit ett riktigt skitväder ute och snöat enormt, jag har haft ont i ett av mina ben efter ett mindre lyckat danstrick i lördagsnatt, jag har jobbat. Jobba ska jag även göra imorn, trots att det är söndag. Nio timmar i sträck dessutom, utan rast. "Fett nice!" säger en något ironisk del av mig själv.
Ett undantag av min händelsefattiga vecka var när jag, Micheal "Magic" Hjalmarsson och Arvikas svar på Alex Schulman; Patrc Fäldt, lunchade ihop i torsdags. Efter maten drog jag och "Mike the magic" hem till hans resident på Jacobsgatan och drack kaffe och kollade "The Office". Fruktansvärt sweet!
Trots en evighetslång arbetsdag framför mig ser jag ändå ljust på framtiden. På onsdag kommer till exempel sonen till Arvikas bäste öldrickare, Kennet Ollenberg, hem. Tänkte fråga han om han lust att dricka bärs och se på "Prison Break" igen, precis som vi gjorde sist han var hemma. Ohälsosamt kanske en del kallar det. Jag kallar det livskvalite.
Hörde också på ryktesvägar att Markus "Brutus" Jansson är på väg hem. Vad ovanligt! Trots att denne Bulten är hemma stup i kvarten är det inte utan att man har saknat honom. Ärligt talat önskar jag faktiskt att han vore hemma jämt. Förhoppningsvis tar han även med sig sin dalahäst hem och kommer dessutom Jonathan "Filosofen" Hultén hem tror jag det kan blir riktigt festligt.
Vad gäller rubriken är det en hyllning till Jessica Alberg, med riktigt namn Jessie James. Tjejen bjöd på blåbärspaj idag på jobbet och var på riktigt skojigt humör. Inte dåligt av en person som snart närmar sig pension.
Slänger avslutningsvis med ett filmtips. "American Crime" heter filmen och är en riktigt gripande historia. Såg den tillsammans med min mor i fredags och den var svår att få bort ur tankarna efteråt.
20 bast
Personen som står till ansvar för "fiaskodagen" heter Jessica Alberg. Tjejen som tyvärr råkar vara min chef och satte mig på dagens jobbigaste pass, 13-20. Min födelsedag firades på köpcentret i Charlottenberg, instängd i en liten videobutik.
Nej, back to the truth. Det är inte speciellt synd om mig. Jag fick en asskön sovmogon till klockan 11. Mitt jobb är sedan inte det jobbigaste. Speciellt inte med tanke på att film är ett av mina absolut största intressen. Sedan råkar det dessutom vara lov i Norge den här veckan, vilket betyder extra mycket kunder och extra mycket försäljning. Tiden rullade slutligen på ganska bra.
Dessutom firades min födelsedag ganska bra i lördags. Kompisar kom hem från diverse olika platser; bl a Oslo, Uppsala, Sundsvall och Årjäng. Oslograbbarna Timmy och Markus "Bulten" Jansson kom tillsammans med byggaren Johan och filosofen Jonathan till mig redan vid fyra och värmde sig med några kalla öl i vår bastu. Sedan tillkom ytterligare ett tiotal personer för att käka av min och doktor Marias mycket väl tillagade middag. En väldigt trevlig blandning folk, där alla i stort sett var på festhumör, utom Ingesunds störste svikare Petter Möstl. Killen trodde han skulle kunna ha en rolig kväll hemma hos mig genom att vara nykter, men den som är van att gå på fest hos Erik Lindgren vet att dit går man inte nykter. Men det var ändå kul att killen kom, även om jag klart föredrar en onykter Petter "Shetas" Möstl.
Efter att vi lämnat "Stenbrottets palats" redan vid tiotiden och hunnit med en mellanlandning hos familjen Fäldt/Pettersson, avrundades kvällen på Arvikas enda(!) nattklubb Tiki Room. En klubb som av många yngre må vara överskattad, för efter 10 visiter där inne inser nog de flesta att den inte är så häftig, var ändå i lördags riktigt rolig.
Det var väl ungefär så mina "båda" födelsedagar firades. Nu väntar ytterligare en, i slutet av februari då syster Sara med man och kids kommer hem. Tror även andra delar av min kända släkt skulle dyka upp då. Jaja, den som lever får se.
Vi avsluta med en hyllning till min filmkumpan Timmy Dahlman. Han visade nämligen i lördags, en gång för alla, att det inte finns något "likamedtecken" mellan han och snålhet. Att samma tecken inte finns hos andra killar som byggaren Johan och producenten Anders "Farfar" Hellström är jag dock inte lika säker på.
På söndag möter för övrigt Liverpool Manchester City. Veckans höjdpunkt som jag tyvärr får följa på Internet. Detta på grund av att min chef, som snart borde byta namn till Tengil, har satt mig att jobba då. Such of a week asså!
Slänger med ett musiktips i all bedrövelse...
