Slooowww...
Ibland orkar man inte försvara sig längre. Men jag ska göra ett sista försök.
Ja, jag säger förlåt för ofta. En anledning till detta kan vara att jag är ganska klantig och ofta utsätter mig för ganska jobbiga situationer. Som till exempel när jag spillde öl på en I-Phone i lördags.
En annan anledning kan vara att jag försöker vara snäll, för ofta. Att jag av naturliga skäl inte gillar konflikter.
Men, jag står fortfarande för att jag inte tycker detta är världens största problem.
Som ETT exempel: Jag tycker folk som slår varandra för minsta lilla grej, har ett enormt större problem i det än vad jag har i "förlåt-grejen". Men det är bara ett exempel. Det finns tusentals fler syndrom som folk har, som måste vara jobbigare för omgivningen än mitt problem. Folk med sådana syndrom finns det väldigt många av, inte minst i Arvika.
Jag tycker det är ett mysterium hur Petter lyckades missförstå detta exempel. Jag har aldrig påstått att jag säger förlåt istället för att slå folk. Ni hör ju hur dumt detta låter!?
"Fan va arg jag är på han. Ska jag slå han? Nej, jag säger förlåt istället..."
Det här med att slå folk, var bara ETT EXEMPEL. Jag skulle lika gärna kunna skrivit; "folk som gillar att våldta tjejer på Sågudden". För det finns det en hel del som också gillar att göra.
Nu tycker jag att jag har varit väldigt övertydlig. Om ni nu ändå inte förstår vad jag menar, ring Timmy Dahlman! Han har i alla fall, sedan en lång tid tillbaka, förstått vad jag menar. Och sedan kan ni passa på att ifrågasätta er egen intelligens....
Jag hatar heller inte Facebook. Som jag nämnde i mitt inlägg om Facebook, tycker jag att helheten är en bra grej. Ett bra sätt att hålla koll på vad folk (personer man inte träffar varje dag) gör.
Däremot tycker jag personer som uppdaterar sin status med helt ointressanta grejer, är "B". Och då menar jag självklart inte exempel som "Åkte till New York igår" eller "Ska spela årets match ikväll". Utan typ "Äter potatis" eller "Bläää". När man läser sådana uppdateringar frågar i alla fall jag mig; hur kan dom tro någon bryr sig? Men det är helt och hållet upp till dem, och detta är helt och hållet min egen subjektiva åsikt.
Sedan är det många "nära" vänner som skriver till varandra på Facebook, på ett sätt som gör att man tror de inte sett varandra på minst ett år. När man sedan får reda på att de hängt med varandra hela dagen, och gjorts så i typ ett år, tycker jag att det också är ganska "B". Då känns det som de bara skriver till varandra för att få någon sorts bekräftelse. Precis så gjorde jag också när jag var 13 år och använda Lunarstorm.
Jag tycker dock många tenderar till att falla in i detta syndrom. Därför störde jag mig lite på Facebook ett tag. Därför skrev jag "Är det någon som har lust att starta en hatklubb mot Facebook på Facebook?". Egentligen borde jag skrivit; "Har någon lust att starta en hatklubb mot personer som använder Facebook på samma sätt man använda Lunarstorm när man var fjorton bast?"
Om ni nu inte lyckats förstå mig igen (!?) kan ni alltid höra med Michael Hjalmarsson. Vi diskuterade detta då på jobbet, och då både förstod han och höll med mig.
Klappat och klart! Har dere förstått nåååå? Förstå, med glääädjeeee! / f.d. AF-tränare
Ja, jag säger förlåt för ofta. En anledning till detta kan vara att jag är ganska klantig och ofta utsätter mig för ganska jobbiga situationer. Som till exempel när jag spillde öl på en I-Phone i lördags.
En annan anledning kan vara att jag försöker vara snäll, för ofta. Att jag av naturliga skäl inte gillar konflikter.
Men, jag står fortfarande för att jag inte tycker detta är världens största problem.
Som ETT exempel: Jag tycker folk som slår varandra för minsta lilla grej, har ett enormt större problem i det än vad jag har i "förlåt-grejen". Men det är bara ett exempel. Det finns tusentals fler syndrom som folk har, som måste vara jobbigare för omgivningen än mitt problem. Folk med sådana syndrom finns det väldigt många av, inte minst i Arvika.
Jag tycker det är ett mysterium hur Petter lyckades missförstå detta exempel. Jag har aldrig påstått att jag säger förlåt istället för att slå folk. Ni hör ju hur dumt detta låter!?
"Fan va arg jag är på han. Ska jag slå han? Nej, jag säger förlåt istället..."
Det här med att slå folk, var bara ETT EXEMPEL. Jag skulle lika gärna kunna skrivit; "folk som gillar att våldta tjejer på Sågudden". För det finns det en hel del som också gillar att göra.
Nu tycker jag att jag har varit väldigt övertydlig. Om ni nu ändå inte förstår vad jag menar, ring Timmy Dahlman! Han har i alla fall, sedan en lång tid tillbaka, förstått vad jag menar. Och sedan kan ni passa på att ifrågasätta er egen intelligens....
Jag hatar heller inte Facebook. Som jag nämnde i mitt inlägg om Facebook, tycker jag att helheten är en bra grej. Ett bra sätt att hålla koll på vad folk (personer man inte träffar varje dag) gör.
Däremot tycker jag personer som uppdaterar sin status med helt ointressanta grejer, är "B". Och då menar jag självklart inte exempel som "Åkte till New York igår" eller "Ska spela årets match ikväll". Utan typ "Äter potatis" eller "Bläää". När man läser sådana uppdateringar frågar i alla fall jag mig; hur kan dom tro någon bryr sig? Men det är helt och hållet upp till dem, och detta är helt och hållet min egen subjektiva åsikt.
Sedan är det många "nära" vänner som skriver till varandra på Facebook, på ett sätt som gör att man tror de inte sett varandra på minst ett år. När man sedan får reda på att de hängt med varandra hela dagen, och gjorts så i typ ett år, tycker jag att det också är ganska "B". Då känns det som de bara skriver till varandra för att få någon sorts bekräftelse. Precis så gjorde jag också när jag var 13 år och använda Lunarstorm.
Jag tycker dock många tenderar till att falla in i detta syndrom. Därför störde jag mig lite på Facebook ett tag. Därför skrev jag "Är det någon som har lust att starta en hatklubb mot Facebook på Facebook?". Egentligen borde jag skrivit; "Har någon lust att starta en hatklubb mot personer som använder Facebook på samma sätt man använda Lunarstorm när man var fjorton bast?"
Om ni nu inte lyckats förstå mig igen (!?) kan ni alltid höra med Michael Hjalmarsson. Vi diskuterade detta då på jobbet, och då både förstod han och höll med mig.
Klappat och klart! Har dere förstått nåååå? Förstå, med glääädjeeee! / f.d. AF-tränare
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag har inte missupfattat. Men det var så du sa till mig. Du skrev det inte i bloggen. Du fråga om du skulle börja slå folk i stället för att säga förlåt. och då fråga ja om det var alternativen. Sen kommer jag inte ihåg vad det blev.
Postat av: Fäldt
ok
Trackback